Kallelse och inbjudan till rekonstituerande/rekonstruerande årsmöte för Föreningen Svart Måndag

**** INBJUDAN TILL REKONSTITUERANDE ÅRSMÖTE ***

FÖRENINGEN SVART MÅNDAG

MÖTESPLATS: FÖRENINGENS TEAMSPEAKSERVER ONLINE.

DATUM: SÖNDAG 18 DECEMBER 2011

TID: KL. 15.00-18.00 

För mer information, vänligen kontakta:

Jens Odsvall (ordförande)

Telefon 0702-187722

Mail jodsvall [snabel-a] gmail com, jens . odsvall [snabel-a] newrenaissancenetwork org

Amanda Brihed (Språkrör, grundare)

Telefon 0733-211290

Mail amanda . brihed [snabel-a] gmail com, amanda . brihed [snabel-a] newrenaissancenetwork org

Mikael Lassi (IT- och Kommunikationsansvarig)

Telefon 0765-778397

Mail mikael . lassi [snabel-a] gmail com

Björn Nilsson (Decharge)

Telefon 0736-143992

Mail beelzebjorn [snabel-a] gmail com

Datalagring av teledatakommunikation ineffektivt (27 Jan 2011)

Den svenska översättningen till vår tidigare artikel. Den engelska orginalartikeln är publiserad på AK Vorrat.

I en rapport som publicerats idag av den tyska förbundspolisen rörande datalagringsdirektivet, visar man statistiskt att datalagring inte är en effektiv metod för att lagföra grov brottslighet.

Det Europeiska datalagringsdirektivet 2006/24 kräver att telekommunikationsföretag lagrar information om samtliga abonnenters kommunikation, för att möjliggöra "utredning, avslöjanden och lagförande av grov brottslighet, i enlighet med varje enskild medlemsstats nationella lagar". Tyskland införde direktivet 2008. Brottsutredande myndigheter fick tillstånd till att erhålla lagrad data i samband med utredning av grov brottslighet. De kunde även på begäran erhålla information om internetanvändares identitet oavsett karaktären på det aktuella brottet. År 2010 annulerade den tyska konstitutionsdomstolen datalagringslagen, då den enligt domstolen medförde en omfattande disproportionalitet i förhållande till fundamentala rättigheter.

En analys [1] av den tyska kriminalpolisens (BKA) statistik som publicerats idag av organisationen AK Vorrat visar på att datalagringen, under tiden verksamheten pågick, inte  hade någon egentlig effekt på hur effektivt grova brott lagfördes.

Andelen av polismyndigheterna registrerade grova brott var högre (2009: 1,422,968) under tiden datalagringen pågick än dessförinnan (2007: 1,359,102) och anmälda brott klarades även upp i lägre grad (2009: 76,3%) än innan den allmäna lagringen av kommunikationsdata infördes (2007: 77,6%). Utöver detta ökade antalet it-relaterade brott kraftigt från 167,451 år 2008 till 206,909 år 2009. Uppklaringsgraden minskade samtidigt från 79,8% år 2008 till 75,7% 2009.

Enligt AK Vorrat kan dessa negativa effekter på uppklarningsfrekvensen av brott förklaras av ett ändrat beteendemönster, där användare agerar mer försiktigt till följd av datalagringen. Internetanvändare tycks i högre grad utnyttja exempelvis internetkaféer, hotspots som erbjuder trådlöst internet, anonymiseringstjänster, telefonautomater, oregistrerade sim-kort för mobiltelefoner, icke-elektroniska kommunikationsmedel och andra lösningar för att undgå att registreras till följd av datalagringen. Detta undvikande beteende riskerar inte enbart att göra lagrad data oanvändbar på grund av otillräcklig information, utan kan även på så vis motverka mer riktade undersökningstekniker som annars hade varit tillgängliga i samband med traditionell brottsbekämpning.

När EU-kommisionen nu överväger ändringar i det kontroversiella datalagringsdirektivet, samlas mer än 100 folkrättsorganisationer, integritets- och människorättsorganisationer tillsammans med nödsamtals- och krislinjer, larmcentraler, journalistförbund, jurister, läkare, fackförbund, konsumentorganisationer och branschorganisationer för att tillsammans mana kommisionen att "föreslå ett återkallande av dagens riktlinjer rörande datalagringen till förmån för ett system med kortad arkiveringstid och mer riktad datainhämtning". [2] Det tyska exemplet visar att sådana mer riktade efterforskningar i allmänhet kan vara mer effektiva än en allmän informationsinsamling från hela befolkningens kontakter, rörelser och internetanvändande. I flera medlemsländer väntar nu rättsprocesser där proportionaliteten i massdatalagring ifrågasätts. 2012 väntas en avgörande dom i frågan från EU-domstolen. 

Direktivets kritiker har nyligen fått sällskap av den tyska justitieministern Sabine Leutheusser-Schnarrenberger som förslår ändringar i direktivet så att det bli mer målinriktat på brottsutredningar, vid vilka enbart lagring av data rörande misstänkt kommunikation skulle få göras.

Leutheusser-Schnarrenberger påpekade inför media i förra veckan att "sex medlemsstater har inte införlivat direktivet sedan dess införande. Kommisionen har därmed misslyckats i viss mån med att uppnå en harmoniserad standard inom EU för den inre marknaden, vilket ska ha varit den juridisk orsaken bakom att direktivet antogs. 

Direktivet antogs aldrig för brottsförebyggande åtgärder under "unionens tre pelare" på grund av bristande samförstånd. Kommissionen borde därför finna ett starkt intresse i att, utifrån kontexten i denna utvärdering, se över möjligheten att utöka möjligheten till flexibilitet mellan medlemsländerna. Sex medlemsstater har inte införlivat direktivet, för vilket Sverige och Österrike har fällts två gånger. Utifrån detta kan man med enkelhet utgå från att detta inte har varit ett lyckat projekt för Kommissionen och för den Europeiska Unionen. "[3] 


Statssekreteraren Max Stadler instämde i detta efter det informella mötet mellan EU's ministrar för justitie- och inrikesfrågor som hölls förra veckan: "En aspekt i att skydda de fundamentala rättigheterna vid brottsbekämpning är att ingripa i medborgarnas privatliv i så liten omfattning som det alls är möjligt. Det nuvarande dalagringsdirektivet har, i vår mening, överskjutit det målet. Där finns inga tvivel om att lagförande myndigheter behöver tillgång till data för att kunna säkra bevis. Därför är lagringen av data rörande telekommunikation i viss mån befogad, men - enligt vår mening - inte utan tydligt angivna skäl. Vi välkomnar att EU-kommissionären för justitiefrågor Viviane Reading ser den tyska justitieministerns förslag [om att införa en snabbstopsmekanism i Tyskland] som en positiv utveckling. [4]

Studie rörande effektiviteten av datalagring (pdf)

Intressant.

Study finds telecommunications data retention ineffective (27 Jan 2011)

Vi kommer med en svensk översättning, vartefter vi hinner med.

A study of German police statistics, published today, finds telecommunications data retention ineffective for the prosecution of serious crime. 
The EU data retention directive 2006/24 requires telecommunications companies to store data about all of their customers' communications in order to facilitate "the investigation, detection and prosecution of serious crime, as defined by each Member State in its national law". Germany implemented the directive as of 2008. Law enforcement authorities were permitted to access retained data for the investigation of serious crime. They could also request Internet users to be identified for the investigation of any type of crime. In 2010 the German Constitutional Court annulled the German data retention law for interfering disproportionately with fundamental rights.
An analysis^[1] of Federal Crime Agency (BKA) statistics published today by civil liberties NGO AK Vorrat reveals that data retention, while in force, did not make the prosecution of serious crime any more effective. With data retention in effect, more serious criminal acts (2009: 1,422,968) were registered by police than before (2007: 1,359,102), and a smaller proportion were cleared up (2009: 76.3%) than before the introduction of blanket retention of communications data (2007: 77.6%). Likewise, after the additional retention of Internet data began in 2009, the number of registered Internet offences surged from 167,451 in 2008 to 206,909 in 2009, while the clear-up rate for Internet crime fell (2008: 79.8%, 2009: 75.7%).
According to AK Vorrat, user avoidance behaviour can explain the counterproductive effects of blanket data retention on the investigation of crime. In order to avoid the recording of sensitive information under a blanket data retention scheme, users begin to employ Internet cafés, wireless Internet access points, anonymization services, public telephones, unregistered mobile telephone cards, non-electronic communications channels and such like. This avoidance behaviour can not only render retained data meaningless but also frustrate more targeted investigation techniques that would otherwise have been available to law enforcement. Overall, blanket data retention can thus be counterproductive to criminal investigations, facilitating some, but rendering many more futile.
As the EU Commission is currently considering changes to the controversial EU data retention directive, a coalition of more than 100 civil liberties, data protection and human rights associations as well as crisis line and emergency call operators, professional associations of journalists, jurists and doctors, trade unions, consumer organisations and industry associations is urging the Commission to "propose the repeal of the EU requirements regarding data retention in favour of a system of expedited preservation and targeted collection of traffic data".^[2] The German example proves that such targeted investigations can, overall, be more effective than collecting information on the entire population's contacts, movements and Internet use. In several Member States, lawsuits challenging the proportionality of blanket data retention are pending. The EU Court of Justice is expected to decide the matter in 2012.
The directive's critics have recently been joined by the German Minister of Justice Sabine Leutheusser-Schnarrenberger who is also advocating shifting the directive to a targeted investigative approach, involving the collection of data on suspect communications only. Leutheusser-Schnarrenberger told the press last week: "Six member states have not transposed the directive since it came into force. Therefore the Commission has failed to a certain degree to achieve harmonised standards throughout the EU for internal market purposes, this having been the legal basis for passing the directive. The directive was not enacted for law enforcement purposes in the 'third pillar' framework as it lacked unanimity. Therefore the Commission should have a great interest in examining in the context of this evaluation how to provide more flexibility to Member States. Six member states have not transposed the directive, Sweden and Austria have been convicted twice [...] This goes to show that this is not a successful project for the EU Commission and the European Union."^[3]
Secretary of Justice Max Stadler concurred in saying after the informal meeting of EU justice and home affairs ministers last week: "One aspect of protecting fundamental rights when prosecuting crime is interfering with citizens' privacy no more than strictly necessary. The current EU data retention directive in our opinion goes beyond this objective. There is no doubt that law enforcement agencies need data to secure evidence. Therefore, the storage of telecommunications data is justified to a certain extent, but – in our opinion – not without a specific reason. We welcome EU Commissioner of Justice Viviane Reding calling the proposal put forward by the German Minister of Justice [of introducing a quick freeze mechanism in Germany] a 'promising approach'".^[4]

Download study:

• Study on the effectiveness of data retention (pdf) 

Intressant.

Backar EU-kommissionen om datalagringsdirektivet?

Det ser ut som att EU-kommissionen håller på att få andra tankar, det är främst justitie kommissionären Viviane Reading. Hons står bakom den tyske justitieministern Sabine Leutheusser-Schnarrenberges åsikter i frågan [Jon Wessel-Aas], [Die Welt] och [Der Spiegel]. Det är föga förvånande, när det inte finns en bevisföring för direktivets fördelar och effektivitet.

Statistik från Tyskland:

Den ovanför liggande bilden och statistiken, är över antalet registrerade brott.

Den här bilden är statistik över den uppklarningsfrekvens, som datalagringen har medfört.

Desvärre har den svenska sidan i stort tystats ned. Det är nu Norge som går i täten för att driva integritetsfrågor som datalagringsdirektivet och andra frågor. Det finns fler frågor att ta tag i och arbeta med, inte bara digitala frågor. Mänskliga rättigheter är ett stort och brett område, det är inte bara FRA där man nu vet att de sålt information vidare till främmande makt [IDG], Inte bara det fåtal som Datainspektionen reffererar till. Mänskliga rättigheter omfattar även på det sätt, som Sverige sköter sig mot de egna medborgarna. Tvångssteriliseringear förekommer fortsättningsvis, även om det förra året talades vitt och brett från politiskt håll om bot och bättring och en ny lagstiftning, tidigast under 2011. Nu är det 2011 och dags för våra politiker, att bekänna färg.