Demokratins seger

Piratpartiet kom tillslut in i Europaparlamentet. Till alla etablerade partiers stora förvåning visade det sig att det gick att skapa en opinion mot de icke-demokratiska lagarna som stiftats i Sverige i och med IPRED- och FRA-lagarna. Den tidigare så avdomnade opinionen hos det svenska folket vaknade ur sin djupa sömn inför insikten om vad som håller på att ske.
Den allmäna bilden hos vanligt folk idag är att riksdag och regering inte längre svarar inför sitt folk. Medborgarna tycks leva för att tjäna staten snarare än att staten är till för att tjäna och lyssna till folket.

Detta har Nätverket Svart måndag insett och vi har arbetat intensivt sedan FRA-lagens tillblivelse för återinförandet av rätten till den personliga integriteten i landet, samt med att agera opinionsbildare gentemot samtliga riksdagspartier för att återuppväcka Sveriges största och viktigaste beslutsfattande organ. En institution vars respektive medlemmar och medarbetare allt för ofta under de senaste årtiondena varit för upptagna med att roa sig med pajkastning och att bygga sin politik kring ett ”vi” och ”dem” för att se vart denna tidsålderns vindar faktiskt burit hän. Alltför ofta har partierna vägrat samarbeta i viktiga frågor på grund av ett motstånd rörande partitillhörigheter.

Nätverket Svart Måndag har som mål att agera som en sammanhållande länk emellan dessa olika partier. Vår roll är att vara den partipolitiskt obundna rösten som agerar för att föra politikerna och partierna samman för att möta hotet mot demokratin till vilket pris det vara månde. Vi gör det för medborgarna, men vi gör det också för att vi tror på en öppen och fri värld byggd på hopp, möjligheter och framtidstro snarare än misstänkliggörande, förföljelser, och skrämselproganda.

Vi har fått nog av att våra politiker lever sina liv slumrandes och utan att se vart den ogenomtänkta krav- och övervakningsivern faktiskt är på väg att leda oss. Vi kan inte tolerera att opålästa och naiva förkämpar för höjda murar, ökad protektionism och enskilda särintressen leder oss in i en verklighet där demokratin och de mänskliga fri- och rättigheterna läggs till offer framför ett altare ägnat att tillbe rädsla och fruktan. Vi kan aldrig tolerera att demokratin offras i ett försök att skydda densamma. De senaste årens politik har visat sig vara precis lika kontraproduktiv som vore den ett exempel på de mest vidriga övergreppen på östeuropeiska medborgare under efterkrigstiden eller det enorma kontrollsamhälle som skapades under de nationalsocialistiska världskrigsåren.

Vi pratar då och då om att vi inte vill uppnå ett samhälle som liknar Orwells 1984. 1984 är redan här. Det stavas litet käckt slarvigt och modernt ”2009”, om någon av er nu har undrat.

Vi förundras över hur Fredrik Reinfeldt, då han i sin bestörtning insåg att Piratpartiet skulle inta en plats i Europaparlamentet, med paniken i halsen uttalade vikten av det personliga ansvaret i den aktiva samhällsrollen och att samma ansvar även ska gälla i Cyberrymden, som vore det en vädjan till det svenska folket. I en annan debatt kring andra frågor kunde vi förstås hålla med Fredrik, men i detta fallet måste vi reservera oss. Reinfeldt visar gång på gång att han inte begripit vad saken handlar om och att han därmed förspiller dyrbar tid genom att kringgå ämnet.

Han har antingen inte förstått, eller försöker lura svenska folket genom att medvetet blunda och skylla över frågan på de oansvariga svenska ungdomarna. Främst ligger alltså skulden på unga, vita, oansvariga, lata och arbetslösa män som vägrar ta ansvar i samhället. Dessa stereotyper hänger Reinfeldt, tillsammans med delar av svensk nyhetsmedia, gärna ut som svarta får och syndabockar då man vill skapa bilden av att dessa unga mäns enda önskan är att ladda ned obegränsat med filmer att runka till i källaren hemma hos föräldrarna där de fortfarande bor kvar. Det är en skev bild som diskuterats flitigt i svenska medier och ett resonemang som en majoritet inom de äldre generationerna även tycks ha köpt. Den eviga koflikten mellan den unga och den äldre generationen. Normalt hälsosam riskerar den nu att förblinda till den milda grad att vi förlorar allt som det fria och öppna samhället står för.

Men denna bild av integritetsrörelsen och dess medkämpar kunde inte vara mer felaktig. Att idiotförklara svenska ungdomar är definitivt fel sätt att gå till väga och största anledningen till att moderaterna och socialdemokraterna gick med brakförlust i EU-valet. Deras oförmåga att förstå samhällsutvecklingen, samt desperata försök att försvara svenskt näringslivs enda önskan att maximera sina vinster har gjort att vi tydligt sett en majoritet dövöron och skygglappar i våra viktigaste beslutsfattande institutioner. Det blir lätt att absurt att skylla en allmängiltig global samhällsutveckling på en bunt fildelare, och något så otroligt missvisande. Detta handlar överhuvudtaget inte om fildelning.

Det frågan handlar om, och som är anledningen till Piratpartiets och Svart måndags framgångar i svensk politik, är insikten om att hotet mot vår gemensamma demokrati är starkare än någonsin. Vi har insett att samhällsmedborgarnas rätt till integritet sakta men säkert håller på att avvecklas. Demokratin har blivit liktydig med regeringens rätt att kontrollera sina invånare. Rädslan för terrorism och ett gäng finniga tonårspojkar sägs vara största anledningen till att våra beslutsfattare anser att dessa integritetskränkande lagar måste införas. Hur länge tror regeringen att vi köper det resonemanget?

Detta handlar inte enbart om eventuell rätt till fildelning, utan om vad en demokratisk stat innebär. Vilket inte innebär ett samhälle där individer till vilket pris som helst ska kontrolleras av staten. Med detta sagt hävdar vi att FRA, IPRED, DLI och ACTA representerar de största och mest naiva integritetskränkande besluten som fattats eller riskerar att fattas i svensk historia. Dessa lagar sägs vara tänkta att skydda svenska folket, åtminstone enligt regeringen, men hur ska man någonsin vara säker på att resultatet av denna massiva informationsinsamling endast kommer att utnyttjas för folkets väl och ve i framtiden? Hur många gånger har man inte sett exempel på att staten censurerar enskilda invånare för att de helt enkelt inte innehar önskvärda åsikter och därmed anses utgöra ett hot mot statsmakten.

Revolutioner är och har alltid varit statens stora skräck. Må de vara väpnade, demokratiska, industriella, feministiska eller digitala. De tycks alltför ofta hota statens existensberättigande oavsett deras egentliga natur och orsaker. En demokratisk stat innebär inte att folket naivt ska sitta och se på när våra demokratiska rättigheter inskränks. Det handlar inte bara om internet, men det är en viktig del av det nya informationssamhälle där många av oss bokstavligen lever stora delar av våra liv idag, där en mycket stor del av svenska folkets privatliv och även religiösa och politiska åsikter finns sparade.

En naiv och godtrogen tilltro till staten och dess integritetskränkande stiftande av lagar är ytterst ohälsosam och i ett långsiktigt perspektiv mycket farlig för svenska folkets framtid. För endast 65 år sedan levde vi under brinnande världskrig och fascism, nationalism och imperialism var nyckelord i världspolitiken. Därefter har vi upplevt det kalla krigets kylslagna vindar och det globala korståget mot terrorismen. Vi kan aldrig säga att det inte sker igen, och med valresultat som visar att 3.3 procent av svenska folket röstat på Sverigedemokraterna måste vi våga erkänna att dessa tankar inte har försvunnit och att det missriktade folkliga missnöjet fortfarande gror. Detta skyller naiva och bittra samhällsmedborgare gärna på vissa specifika folkgrupper. Om det sedan rör judar, muslimer, bögar, transpersoner, liberaler eller socialister varierar sedan närmast med de passerande dagarna i veckan. Vilken folkgrupp eller vilken politisk fraktion kommer att förföljas nästkommande tisdag?

Vi kan aldrig vara säkra och vi ska aldrig låta en regering stifta lagar som innebär ett direkt hot mot dess egna medborgare för att det helt enkelt ska passa ihop med näringslivets eller något annat lands önskan om utökad makt över våra liv. Vår integritet är viktigare än nationalism, protektionism, kapitalism eller hotet från ett par desillusionerade, simpla brottslingar. Vår frihet och integritet är grundlagsskyddad och får aldrig inskränkas. Någonsin.

Amanda Brihed
Tf Ordförande
Svart Måndag

Elizabeth Catalán Morseby
Styrelseledamot
Svart Måndag