Det debatteras intensivt över Beatrice Ask (M) och Johan Pehrson (Fp). Det är föga förvånande när vad de sagt, antyder på en mycket farlig trend i samhället. När en justitieminister och en rättspolitisk talesperson, yttrar sig på det sätt som de har gjort, skapar de samtidigt politik och sätter en praxis. Vad de har sagt sätter agendan, för en mycket obehaglig strömning. Det öppnar upp för antidemokrati, när de åsidosätter både lagar och grundlag. Oskuldspresumtionen (oskyldig tills motsatsen är bevisad), är ett sådant åsidosättande. Vad Beatrice Ask har sagt (UNT) antyder på, att skampålen, eller attityden därom är på väg tillbaka. Vad hon säger tyder på att de tankegångarna finns inom justitiedepartementet och därmed inom regeringen, på detsamma sätt som medförde en sjuk socialförsäkringslag och en icke fungerande försäkringskassa.
Nu finns det dock de vilka kallar det för en nätmobbning (Marteus), men så är icke fallet, när det är en debatt med fakta i ryggen. Nätmobbning var det som pågick i Bjästa, mot den våldtagna minderåriga flickan. Det även från skolledningen. Det tyder på vad jag tidigare har sagt, om trenderna i samhället. Som det ser ut nu, går vi raskt fort utför, mot en ny medeltid. Rätssäkerheten nedmonteras, medeltida idéer som skampålen är tillbaka. Det råder en mycket liten tvekan, över att så är fallet och den finns troligen även rotad i regeringen. Varför uttrycker sig annars en justitieminister, på det sätt som Beatrice Ask gör, utan större åthäver från Fredric Reinfeldt, statsministern? Vad ämnar Jan Björklund (Fp), göra åt dissidenten från de liberala idéerna och partiets riksrådsbeslut om att upphöja barnkonventionen till svensk grundlag, vilket nu Johan Pehrson bryter mot. Pehrson har all rätt att öppet tycka vad han vill, men inte bryta mot ett fastlagt beslut som utklassar hans egen och gör den invalid.
Mitt i den rådande situationens elände, finns det dock ljusningar. Det är inom Feministiskt iniativ och deras Interneträtt, som nu lanseras som en del i deras valplattform. Partiet har i den klart formulerat, på ett helt annat sätt infört en betydligt djupare förståelse för både lag, rätt och den nya digitala eran, än vad något av de andra partierna har kunnat förmå. Vilket i sig inte är förvånande, med tanke på den medeltida battongidéologi som har framträtt på senaste tiden.
Tvärt emot Marteus och andra bedömare, är myten om det negativa nätet inte helt korrekt. Den är mycket rak, konkret och ärlig. Med få undantag. Rak konkret och ärlig, måste nätdebattörerna vara, annars förloras förtroendet när ingen kan dölja sig bakom en tidningsredaktion eller i mörkret bakom en tv-studio.
Vad kan mer komma från vår regering? Nästa steg kam mycket väl bli något som liknar den danska lymmellagen, både Pehrson och Ask skulle älska den och tillsammans med andra antidemokratiska grupperingar gå i toppspinn.
"Av 968 personer som greps därför att de gick gatan fram och demonstrerade var det bara 13 som hölls längre än tolv timmar. 955 var alltså helt oskyldiga men behandlades ändå värre än en gripen mördare."
Även den får vi nu se upp med, så den INTE kommer innanför våra gränser. Intressant.
Bloggar om: Politik, Alliansen, Beatrice Ask, Johan Pehrson, Bjästa, Våldtäkt, Internet, Feministiskt iniativ
28 mars 2010
En farlig trend i samhället
Upplagd av jenso kl. 13:03
Etiketter: Alliansen, Beatrice Ask, Bjästa, Feministiskt iniativ, Internet, Johan Pehrson, Politik, Våldtäkt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar